Det där med bröllop

Det märks på nåt sätt att man har nåt en viss ålder. Det ramlar in bröllopsinviter i brevlådan och flera av ens vänner på Facebook har redan bytt efternamn... så hur funkar egentligen det där med bröllop i Japan.

Well, traditionellt så har man ju kört nåt shinto-stuk. Dricka lite sake och lyssna på en munk som läser lite på gammeljapanska. Numera så är det dock inne med "kyrkobröllop", notera kvotationstecknen. Kyrkobröllop betyder knappast en 500-år gammal kyrka på landet. Nej, här är det snarare ett fejk-kapell i ett hotell som gäller. Praktiskt då man kan ha efterföljande måltid på samma hotell. Notera igen. Jag skriver måltid, inte middag, eftersom ett bröllopsfirande i Japan kan vara över vid sisådär 2-3 tiden om man har otur. Det vanliga är dock att nån av gästerna har planerat in en så kallad, ni-ji-kai (二次会) vilket ungefär kan översättas med andra-fest. Ibland så har man även, san-ji-kai, tredje-fest osv...

Nåt mer man bör tänka på då?
Jo, att ha med sig stålar. Precis som i många andra länder i Asien så förväntas gästerna betala när de kommer. Jag har t.o.m. hört talas om fall där folk bjuder in "ett par hundra" gäster extra bara för att täcka kostnaderna. Hur mycket man ska betala beror lite på vem man är. Från ett par hundra spänn för en fattig student till ett antal tusen om du råkar vara brudens rika onkel. Det funkar dock inte att pynta hur som helst. Helt färska sedlar ska det vara vilket kräver en tur till banken där de har sådana sedlar i lager. Skrynkliga sedlar används bara vid begravningar så man får se till att ha rätt utrustning med sig.

Mingel a-la svensk modell vid måltiden är inte heller att tänka på. Man sitter oftast grupperade vid runda bord, kollegor vid ett, universitetskompisar vid ett annat etc etc.

Och nej, jag har inte varit på nåt ännu, men får jag bara en inbjudan så slänger jag gärna upp några yen för besväret...

T-baneförsening

Min tunnelbanelinje har haft lite problem på senaste tiden. Det kallas förseningar och om det beror på regnet eller något annat har jag ingen aning om. Linjen börjar ovan jord ska tilläggas, annars kanske någon tror att det regnar in på stationerna. Det gör den inte. Den största sannolikheten är dock att nån stackare tröttnat på det dåliga ekonomiska klimatet (不景気, recession är ett ord jag har lärt mig på senare tid) och helt sonika hoppat framför morgontåget.

Hur som helst, poängen är inte att tågen är sena, jag har åkt SL så jag har inte så höga krav. Det sköna är att när man går ut från stationen får man en liten lapp om tåget har varit sent. Där står det något i stil med.

Intyg om tågförsening
Tåget på Mita-linjen var idag <tid och datum> försenat. Toei ber så hemskt mycket om ursäkt för det inträffade.

Poängen är sen att man ska ge lappen till sin chef för att förklara att man inte har glömt att ställa in volymen på väckarklockan utan att det faktiskt var någon annans fel. Det är viktigt att kunna skylla i från sig trovärdigt i Japan...

Att tappa ansiktet

De flesta har väl redan sett det här... (f.d.) Finansminister Nakagawa håller presskonferens efter G7/8 mötet i Italien "smålullig". Jag har inte sett ett klipp varvas så många gånger på japansk TV sen Arakawas konståkning i Turin 2006. Det ska dock tilläggas att folk i allmänhet verkar lite mer nöjda med det "Italian job" än det Nakagawa kläckte ur sig. Killen som sitter bredvid är Shirakawa, riksbankschefen som trots allt är rätt cool under det hela...

Viking

Ända sedan jag satte min fot på ön Honshu för cirkus 3,5 år sedan så är det en sak som förbryllat mig särskilt mycket. Nej, inte varför japanerna skalar vindruvorna innan de äter dem... I Japan så kallas buffet oftast för viking och jag har undrat varför det är så. Häromdan fick jag i alla fall den bästa förklaringen hittills.

När man äter smörgåsbord så har man ju en fast plats (vid sitt bord) men sen lämnar man den för att gå och roffa åt sig precis det man vill ha. Precis som vikingarna gjorde!

Min första teori var att smörgåsbord var för lurigt att säga och det verkar tyvärr vara den sanna anledningen, åtminstone om man ska tro Wikipedia.

Gott Nytt år

Som jag har nämnt nån gång tidigare så är jul i Japan lite som Alla hjärtans dag. Man "går på date" och det är, iaf för den yngre kvinnliga delen av befolkningen, väldigt viktigt att ha nån att dela kvällen med. Nyår däremot är mer av en familjesammankomst, likt jul i Sverige. Man käkar typisk nyårsmat, t.ex. soba nudlar och mochi, en sorts risbollar med konsistens som en gammal skosula. Mochi är extremt segt och fullständigt smaklöst. Att dessutom ett par japaner trillar av pinn varje år då mochin fastnar i halsen på dem får det bara att framstå som mer märkligt att folk fortfarande envisas med att käka sk*ten.

Hur som helst. Efter sobaintaget (som i ärlighetens namn kompletterades med en QP för att ge de rätta mättnadskänslan innan kvällens bravader) så var det dags för ännu en japansk tradition. NHKs (Japans motsvarighet till SVT) nyårssändning med massor av framträdanden. När klockan så sakteliga tickade mot midnatt så stod en tripp ut i natten på programmet. Inte för att dricka bubbel och skjuta fyrverkerier. Nej, här är det till tempel man ska för att se till att man har har andarna på sin sida inför det nya året.

Själv tog jag mig till Zojo-ji, ett av Tokyos mest kända och populära tempel. Som synes på bilderna så var jag inte ensam...

Ett populärt nöje dagarna efter nyår är att titta på Tokyo-Hakone ekiden. Det är en långdistansstafett mellan olika unversitet som springer från Tokyo till Hakone för att följande dag springa tillbaka till Tokyo. Lite som att kolla på Vasaloppet, ett par timmars TV-underhållning med helikopterbilder över vackra landskap. Här är det dock berget Fuji istället för Dalarnas skogar som ligger som en kanvasduk under loppet. Den sista etappen upp till Hakone (förbannat brant!) var en stenhård kamp mellan Waseda och Toyo universiteten. Grym TV-underhållning!

Krafttag mot t-baneohyfs

En uppföljning på t-banans uppfostringskampanj... den blir bara bättre och bättre...

För övrigt så är det nu bevisat. Japan är världens mest ohälsosamma land att jobba i.

Små observationer (uppföljning)

Ska försöka utveckla den tidigare posten lite grand. Efter att problemet med karoushi (eller mer korrekt karōshi) började uppmärksammas i slutet av 80-talet så har den japanska staten lite tafatt försökt att göra något åt problemet. En av motåtgärderna har varit att lägga till fler nationella helgdagar och till skillnad från de brittiska öarna så har de mer intressanta namn än Bank Holiday. Bland mina favoriter finns "respektera de äldre"-dagen och "tack för det hårda arbetet"-dagen. Problemet med karōshi kvarstår dock om folk ger blanka fan i helgdagen utan åker till jobbet ändå...

Rättsfall de senaste åren, varav ett på Toyota och ett på Dentsu (där processen tog 9 år) har fått mest uppmärksamhet, har dock gett de anhöriga rätt mot företagen (även om kompensationen är ganska marginell egentligen). Företagens argument i båda fallen är att det rör sig om "frivilligt" arbete. Jag har hört rykten om företag som slår av strömmen vid 22 (eller 23) för att få folk att åka hem, huruvida det är sant eller en skröna vet jag inte...

Finns en intressant artikel om fenomenet i The Economist och en på svenska här.

Med en åldrande och minskande befolkning så är jag rädd för att problemen kommer att förvärras.

Om nu någon är orolig, nej, jag jobbar inte ens i närheten av det antalet timmar som nämns i artiklarna...