En natts filosoferande

I och med att mitt jobb inte är särskilt intellektuellt stimulerande. I praktiken handlar det om att åka runt och läsa på en handdator hur många plasma-TV:n eller mikrovågsugnar som ska plockas ihop och sedan via handdatorna bekräfta att man plockat ihop precis så många som efterfrågas. Som de flesta förstår leder det till att de 99,99% av hjärncellerna som inte används behöver stimulans. Den senaste natten sattes de verkligen på prov när de bästa Kentlåtarna skulle utses. Efter 7h truckkörande kom jag dock fram till följande resultat.

1. Utan dina andetag (B-sida på Om du var här) - 1997
   Det är märkligt att Kents största mästerverk är en b-sida men samtidigt väldigt typiskt för bandet som verkar gilla att gömma kanonlåtar som b-spår. Vevades flitigt en gång back then när jag hade blivit dumpad...
   
2. Klåparen (Du & jag döden) - 2005
   Precis så melankoliskt som jag jag vill att Kent ska låta. En väldigt tragisk text gör att låten verkligen fastnar.
   
3. Socker (Vapen & ammunition) - 2002
   Låten om den moderna Jesus. Ett tokskönt intro och textstrofen "Gäst ikväll är Jesus, han läppjar på sitt glas och Ramlösa blir vin" är modern poesi när den är som vackrast.
   
4. Kräm (Verkligen) - 1996
   Kanske uttjatad men efter min första Kentkonsert i Eskilstuna 1998 så får jag ändå ett leende på läpparna varje gång jag hör den. Jocke Bergs mellansnack måste ha varit det bästa (enda bra) han åstadkommit. Alla som sett Kent live vet att det allt som oftast rör sig om "Tack som fan!" eller "Dansar X disco?" där X ersätts med staden där konserten i frågan spelas.
5. Celsius (Isola) - 1997
   Fick vänta ett tag på Isola då den släpptes hösten 1997 när jag var i Australien. Väl hemma i Sverige införskaffades dock skivan illa kvickt (eller om jag fick den i julklapp) och Celsius var låten jag fastnade för först.
6. Revolt III (Hagnesta Hill) - 1999
   Ett jäkla ös helt enkelt. I like it!
   
7. Om du var här ( Isola) - 1997
   Ogillas av de flesta hard-core Kent-fans, vilket är en kategori som jag efter sju (eller möjligtvis åtta) konserter och en komplett skivsamling kan sägas tillhöra, men jag kan inte sluta att gilla enkelheten i låten.
   
8. Musik non stop (Hagnesta Hill) - 1999
   Bästa numret på Stadion-konserten 2003. Med konfettin virvlandes genom luften och 33000 vitklädda människor hoppandes omkring så är det svårt att föreställa sig en bättre konsertupplevelse.
   
9. Spökstad ( B-sidor 95-00) - 2000
   Handlar om Eskilstuna men skillnaden mellan Äckeltuna och Katrineholm är inte stor varför strofen "Jag växte upp i en spökstad där alla tror att jorden är platt" lika gärna kan appliceras där.
10. 747 (Isola) - 1997
    Känns helt rätt att avsluta med 747.
    

För övrigt undrar jag om Arsenal har skjutits i sank nu? Fabregas i all ära men killen är (ännu) inte hälften av den spelare Vieira är. Juve blir farliga och får tillsammans med Chelsea och Barca ses som favoriter till Champions league-bucklan. De senaste åren har ju dock segrarna varir skrällar. Mina skrällar denna säsong: Shakhtar Donetsk, Villareal och Bröndby... Det ryktas för övrigt om att Arsenal är sugna på Isaksson. Ingen rök utan eld...