
Eftersom japaner gillar att spendera sina surt förvärvade stålar på statusprylar, d.v.s. bilar för mannen och LV-väskor för frugan så blir det att dra in på andra utgifter. S.k. 100-yensaffärer där allt kostar, big surprise 100 yen, är en stor succé i Japan (och även bland CSN-beroende svenska studenter kan tilläggas). Därför är säkert billiga möbler något gemene Tanaka suktar efter. Trots allt spenderar japanerna väldigt lite tid i hemmen, iaf de av manligt kön som jobbar dagarna i ända. Kanske kan det bli en trend, japaner gillar i


För övrigt så hade er favorit-Tokyo-utbytesstudent ett möte med den svenska kulturen häromdan. Ett besök till Tokyo Ice Bar stog på programmet. Baren är uppbyggd av is från Torne Älv och drivs av ett känt statsägt vodkamärke. Bilden bredvid visar att Er man i Tokyo uppskattade tillställningen. Det gjorde nog inte de japanska tjejer som envisats med att gå dit i kort kjol... "Sugoi samui!!" (=Det är jättekallt) var nog den mest vanliga kommentaren till atmosfären på stället. "Så här kallt är det alltid i Sverige" var min kommentar till en av de huttrande kontorsdamerna (Office Lady på ren japanska) varpå jag till svar fick en blick som som undrade "Äter ni isbjörn till frukost också?".
Var för övrigt och klippte håret idag (So what tycker ni). Grejen var att de hade en maskin som tvättade håret på en innan klippning. Trots att det var fyra personer som skötte min klippning (inkluderat tjejen som hade som jobb att hänga undan kundernas jackor) så hade de fixat en maskin som noggrant tvättade bort alla moggpartiklar från mitt gaijinhår. Dessutom lyckades jag får rabatt (halva priset) när jag sa att det var en kompis (läs Ekman-san) som hade rekommenderat stället. I Sverige brukar det ju vara den som rekommenderar som får förmåner, dock inte i detta fall då den stackars värmlänningen får betala fullt pris för att få sina lockar avklippta. Japan är dock Japan...
Imorgon är det dags att flyga hem till gamla kära Skandinavien. Ett besök i staden med wienerbröd fyllda med chooookolääääde och en tripp hem till far i världens vackraste(?) huvudstad står på programmet innan det är dags att bege sig hem till Golden week (en vecka då japanerna har ledigt och eftersom de inte har det så ofta så blir det naturligtvis en gyllene vecka) och ett par dagars ledighet. Eventuellt blir det en kort tripp nånstans i Tokyos periferi med min japanska-snart-ska-plugga-på-Chalmers-kompis Akiko. Mer om detta i nästa inlägg, tills dess hoppas jag att ni inte bränner er på Valborgsbrasorna.
Eartquake count: Jag har tappat räkningen men det har varit tre stora iaf... Och med stora menar jag större än när jag och Anton satt i Linkan och gjorde Hultmans uppgifter och trodde att det var ett gäng byggarbetare som jobbade utanför Antons vardagsrumsfönster (som för övrigt var detsamma som hans köksfönster och sovrumsfönster) . (Jag kände att jordbävningsräkngen var tvungen att bli återupptagen då en viss skånsk-japan har kopierat min idé)
2 kommentarer:
Mycket skakande inlägg. Personligen verkar det som om de två saker som antikorrelerar med mig är just jordbävningar och vackert väder.
Kan bidra med följande observationer från de knappa två veckorna jag har varit tillbaka i vår lilla huvudstad:
1) labbet var tomt klockan 17:10
2) jag saknar ljudet av högklackat
3) det börjar faktiskt bli vår här också
Det är klart det blir lite isbjörn till frukost. De traskar ju runt på gatorna i den vackraste huvudstaden till ingen nytta, så det är ju lika bra att få sig en proteinrik frukost. Jag lovar att man man står sig längre på det än på gröt och ostmackor. Kanske.
Skicka en kommentar