Storpisk och japansk arbetsmoral

I söndags var det dags för Shooting stars höstpermiär i den japanska innebandyligan. Universitetet Surugadai stod för motståndet på deras hemmaarena en bit ut på vad som på ren svenska kallas vischan. Den arla morgonstunden var knappast i Shooting spelarnas favör som gjorde sin sämsta insats sen Hjälmarn brann. 1-8 i baken och det var bara att gråta sig hela vägen in till Ikebukuro där det blev tröst-ramen (nudelsoppa) med Tiki och Björn. Det var Björns första kontakt med den japanska innebandyfamljen och han kan knappast ha blivit alltför imponerad även om motståndarna faktiskt var ganska hyfsade. Bortförklaringar saknas dock inte; ingen träning på grund av mycket jobb, ingen match på två månader, den tidiga timmen, för mycket Seinfeld-tittande kvällen innan, parkettgolv, inget lyssnande på 'Barrel of a gun' innan matchen, åldern börjar ta ut sin rätt...

I övrigt var nog dagens höjdpunkt när Tiki efter matchen motvilligt fick be om ursäkt för att han gett en motståndare en liten eftersläng med klubban. Jag som sett Mr Tiki slå till en kille i skallen med klubban (Med Edgar Rovers mot 'Tajta 89:or i string' HT2002) tyckte inte det hela var så farligt, japanerna var dock av en hel annan åsikt. Hade svårt att hålla mig för skratt när Tiki lovade att han ska gambarimasu, d.v.s kämpa för att inte begå samma hiskeliga brott igen. Kan tillägga att klubban träffade motståndarens vad och hade knappt styrfart. Japanerna har aldrig spelat innebandy i Hovsjöhallen i Södertälje, det står bortom allt tvivel...

Käkade middag med en kompis för ett tag sen som berättade att om man blev sjuk i Japan så kunde man ringa in och använda sina semesterdagar om man blev tvungen att stanna hemma. Semesterdagar! Eftersom japanska företag erbjuder ca tio semesterdagar per år så gäller det att undvika influensa som håller en däckad i en vecka. Hur som helst så kanske det ger lite perspektiv. Å andra sidan existerar inte karoshi, död på grund av överarbete, i samma utsträckning i Sverige...

I morse var tunnelbanan försenad på grund av ett mekaniskt fel. Massor av japaner som snällt stog och väntade samtidigt som stationspersonalen delade ut små lappar där det stod att tågen var försenade. Varför? Så att man kan ge en till chefen och förklara sin sena ankomst så klart. SL skulle nog gå i konkurs om de blev tvungna att trycka upp lappar varje gång tågen är försenade..

För att motverka det negativa sentimentet så bjuder jag på två bilder från kontoret. Vyn är svårslagen.