När får man slå ihjäl sin granne?

Jag vet att svaret på frågan i rubriken är självklart. Det är ju klart att man inte får slå ihjäl sin granne... I morse så hade jag dock god lust. 06.45 väcktes jag av technodunk från våningen ovanför, det var inte ens techno med nån form av melodi utan mest trumdunk med ett och annat blipp mellan varven. Förbannad som få som sprang jag upp till våningen ovanför och bärjade dunka på dörren i sisådär fem minuter. Ingen verkade dock reagera, antar att de trodde att mina dörrdunkningar var en del av den så kallade musiken. 45 sömnlösa minuter senare så gör jag ett nytt försök. Då står det faktiskt en snubbe utanför lägenheten. Med bästa australiensiska dialekt ber jag honom stänga av musiken. Av nån anledning så känner jag att jag vågar säga i från mer rejält om jag kör australiensisk dialekt istället för svengelsk. Kan vara nåt med svenskhet, lagom, kompromisser och sånt tjafs man har tutats i under sin uppväxt men som inte kan appliceras på situationer som denna... Det bästa hade ju antagligen varit att anta japansk samuraistil men det föll på att jag knappast blir tagen för japan och jag hade heller inget Hattori Hanzou-svärd liggande under sängen. Killen utanför verkar dock få fram meddelandet och musiken tystnar... i 30 minuter innan dunkandet börjar igen. Då gav jag upp och gick och drack kaffe istället. När jag vid 10-tiden kommer hem så träffar jag en snubbe i techno-outfit, färgglada kläder, svartmålad runt ögonen och eftersom han åker hissen upp mig med så frågar jag om de haft fest. "Ja, hörde du oss?" svarar snubben förvånat... då inser jag vilka ärkemongon jag har att göra med här... då slår det mig att jag saknar Japan rätt mycket. Till och med mongo-Shibuya skulle framstå som ett geni här...