Coup de Lodge

I lodgen där jag bor så har de en viktig regel, kl 23:00 stänger TV-rummet och i Japan gäller regeln att en regel är en regel är en regel. Det är därför som lodgens tappra VM-gäng med möda har kunnat samlas varje kväll för att beskåda kvällens matcher (som lokal tid slutar 24.00 el. numera 01.00). En av vaktmästarna är en avslappnad typ som låter de inbitna fotbollsfansen se sina matcher medan den andra är en japan av den äkta sorten, d.v.s. en regel är en regel är en regel och det kan minsann inte ändras innan han har fått sju dokument med stämplar från diverse nivåer av universitetsbyråkratin. Det har varit lugn den senaste tiden och järngänget (Jag, en professor från Bangladesh, en läkare från Irak och en sjukt störig kines) har kunnat se massor av matcher i lugn och ro. Igår var det dock den strikta vakmästaren som hade jouren och då blev det stridigheter. Mr Masuf från Bangladesh tog dock kommandot och hotade att gå till Todais rektor om han inte fick se Italien-Tjeckien (Jag tvivlar inte en sekund på att han verkligen skulle göra det). Vaktmästaren började nästan grina och sa att det kommer att bli problem för mig, bla bla bla, jag kommer att förlora jobbet... Vi valde dock att sittstrejka i sofforna och till slut så gav den stackars japanen upp. Man kunde inte annat än att tycka synd om honom men är det nåt som japaner borde lära sig så är det flexibilitet.

Sen blev ju matchen halvt förstörd av kinesen som under hela matchen yttrade kommentarer som fick Robert Perlskog att framstå som ett geni. Efter att jag och irakiern i 20 minuter diskuterat Kollers skada och dess inverkan på Tjeckiens spel konstaterade kinesen att Koller minsann snart skulle kvittera. Kineser borde hålla sig till ping-pong eller andra sporter de behärskar. Sen tillhör inte kineser mina favoritasiater heller, de kan vara riktigt irriterande. Japaner är riktigt trevliga, koreaner också, vietnameser och burmeser är också riktigt trevliga men lite mysko (kan kanske bero på statsskicket i deras hemländer), thailändare, indonesier, lankeser och bangladeshare(?) är också ett skönt gäng att ha att göra med. Kineserna är dock mest som ett gäng fulla britter på charter hela tiden. Skräniga och säger fel saker vid fel tillfällen...

Imorgon är det match igen och vi hoppas att återigen kunna väcka Roppongi med ett glädjetjut, om nu nån sover i Roppongi, det är svårt att tro ibland.

Tog för övrigt första spadtaget på ex-jobbet i veckan. Räntevolatiliteter ska modelleras vilket ungefär känns som det häftigaste man kan göra just nu (Att spela åttondelsfinal i VM framför 70000 pers är säkert häftigare men jag är bättre på korrelationsmatriser än att nicka in hörnor). Håller på att leta lya och förhoppningsvis blir det nåt i ett av mina favoritområden i Tokyo, Ebisu.