Äntligen (nåja) hemma i Sverige igen. På fredag vankas det ex-jobbsframläggning och en sisådär 6,5 år i eftergymnasiellutbildning kan läggas till handlingarna. Visserligen återstår två härliga tentor i japanska men efter 1,5 år i den kejserliga huvudstaden så borde de inte vålla alltför hemska problem.
Trippen började i fredags eftermiddag då jag efter en del "hejdå"och "ses snart igen" från kollegorna på Depfa tog en taxi till Shinagawa. Naturligtvis hade er man i Tokyo varken kollat upp när sista Narita expresståget lämnade och att det faktiskt är rusningstrafik i Tokyo kl 19.30. Resultatet: Jag missar sista N ex tåget med sisådär 3 minuter. Det blir Yamanote upp till Nippori istället vilket men stor resväska inte är det bekvämaste man kan utsätta sig för. Väl vid Nippori visar det sig att Skylinern ut till Narita också slutat gå för dagen... Efter tre olika lokaltåg och 2,5 h senare anländer jag dock. Småsliten så frågar jag ett gäng poliser om vägen till busstationen, "Haha, det här är under jord, det finns ingen busshållsplats" svarar han... lagom road och skjortan genomsvett så överväger jag att slänga ur mig en harang. Idén försvinner dock snabbt, 7 poliser mot en tanig gaijin, jag bedömer chanserna som små. Jag får dock iväg en kommentar och de andra poliserna börja smått häckla sin kollega, Martinsson-Snuten 1-1...
I Paris är allt kaos (igen). Never again Air France... never again, never again... Visserligen blir man rätt skadad av att bo i Japan, mina krav på servicenivå och bemötande har nog tiofaldigads under tiden i Tokyo, men Charles de Gaulle är ett skämt till flygplats.
Hur som helst så är det kul att se lite snö och äta riktig potatis igen. Den 1:a april är det landbyte igen. Tre månader samt en och annan Guiness på Irland är inplanerade.
Förresten så har jag inte kommenterat detta. Fruktansvärt bra! Helt rätt att premiera "riktiga" ämnen samt inte låta folk med IG i kärnämnen komma in på högskolan. Efter sossarnas totalt misslyckade utbildningspolitik så känns det skönt att Leijonborg & co tar tag i det hela.
Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg
måndag, februari 26, 2007
söndag, februari 04, 2007
Det är de små skillnaderna som gör det
Hade igår en tillställning på klassiska Zest i Ebisu för att fira av min 28:e födelsedag. Inte mycket att fira egentligen men Tiki och Björn ställde plikttroget upp tillsammans med ett par japanska kompisar. Förutom diskussioner var i Tokyo man ska bo, Ebisu is the place om nån frågar mig, så kom ett par små skillnader upp i tankesätt mellan folken. Japanskorna försökte förklara att diskborstar minsann skadar proslin medan svenskarna hävdade att det är jäkligt äckligt att stoppa ner en svamp i dricksglaset och kladda ner händerna. Japanskorna konstaterade också att det skulle bli svårt att bo ihop med en svensk "de vill ju ha det så jävla kallt inomhus" samtidigt baklagade de sig över svenskarnas ovilja att dela på maten på restaurang. I Japan så beställer man (på traditionella restauranger iaf) nämligen in en massa smårätter som alla sen delar på. I Sverige ska var och en beställa så man kan betala exakt för det man har ätit, man ska ju inte snylta på nån annan. Det är ok att göra det med Tiki (eller nån annan som äter hyfsade mängder) som jag känner väl och som käkar lika mycket men det känns jäkligt fjantigt om nån anorektiskt japansk tjej ska behöva betala halva notan efter att ha stoppat i sig två bönor och blivit fnittrig efter en GT. Sen har japanerna inte heller fattat att varmvatten tvättar kläder bättre en iskallt vatten... men det är en helt annan femma. Enligt en kollega finns det varmvattenstvättmaskiner (långt ord) i Japan för han säger att han äger en. Det återstår att se då jag om ett halvår febrilt kommer att leta efter en.
onsdag, januari 17, 2007
Ibland är det märkligt
Tidningen i min hemkommun Katrineholm skriver om en kommunanställd som efter; "grov misskötsel i form av verbala och fysiska hot, sexuella trakasserier och samarbetsproblem" blir uppsagd och får 21 månadslöner som tack. Ibland är det uppenbart lönsamt att bete som ett svin... Man kan ju bara hoppas att pengarna går direkt till de som blev utsatta. Artikeln finns här. Tidigare fick en lärare 44(!) månadslöner när denne blev uppsagd. Sköter man inte sitt jobb så ska man inte ha en spänn i avgångsvederlag...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)